Et forhistorisk neshorn med kjælenavnet «den sibirske enhjørningen» vandret rundt på tundraen da det moderne mennesket ankom, viser ny forskning.
Neshornet med det latinske navnet Elasmotherium sibiricum veide over 3,5 tonn og hadde et imponerende horn i pannen, som antagelig har vært opp mot en meter langt.
Dyret har dermed vært minst et tonn tyngre enn dagens neshorn. Det var også høyere og hadde vesentlig lengre bein.
Det forhistoriske neshornet kalt «den sibirske enhjørning» levde i Sibir fram til for 35 000 år siden.
Det sibiriske neshornet levde samtidig med Homo sapiens
Hittills har paleontologer trott att den förhistoriska noshörningen dog ut för cirka 200000 år sedan, men nya dateringar avslöjar att arten var vid liv till för cirka 35000 år sedan.
Dateringarna är gjorda av forskare på Natural History Museum i London, England. De undersökte totalt 23 fynd av ben från noshörningen, bland annat ett kranium.
Dateringen gjordes med en ny och mer exaktar metod, i vilken man gjorde kol-14-mätningar på aminosyror som extraherades från benen.
Dessutom lyckades man för första gången isolera fossilernas dna, som visade att den sibiriska enhörningens utvecklingslinje redan för 43 miljoner år sedan separerades från nu levande noshörningars.
Den nya dateringen betyder att den sibiriska enhörningen levde samtidigt som neandertalare och moderna människor som troligen jagade noshörningen.
Andra fynd har visat att istidsmänniskan inte avstod från att jaga djur av denna storlek.