Tide

Varför finns det tidvatten?

Jag har skarpsinnigt nog märkt att tidvattnet slår till med olika styrka, och att det är högvatten och lågvatten två gånger per dygn. Hur hänger det ihop?

21. februar 2011

Vattenståndet längs världens kuster förändras och ger högvatten och lågvatten med sex timmar och en kvarts mellanrum. Skillnaden mellan hög- och lågvatten varierar från nästan ingen i avskärmade områden till inemot 12–15 meter där vattnet pressas in i trånga kanaler. Den eviga variationen i världshavens vattenstånd kallas tidvatten och beror framför allt på månmassans effekt på jorden.

Månens gravitation drar i alla delar av jordklotet, men det är skillnad på dragkraften, som är beroende av avståndet till månen. Attraktionen är störst närmast månen, medan de avlägsnare delarna av jorden upplever en mycket mindre attraktion. Resultatet är att månens massa inte bara drar i jorden utan drar också ut denna, så att den närmast ser ut som en amerikansk fotboll. Den fasta jordskorpan reagerar på denna inverkan med större tröghet än havet.

Därför är det framför allt vattenmassorna som sätts i rörelse av månen. Jordrotationen har som resultat att alla punkter på jorden har både störst och minst avstånd till månen cirka en gång varje dygn. Månen har också själv en rotation och gör ett varv på 27,3 dygn. Konsekvensen av detta är att det går omkring tolv och en halv timme mellan varje gång högvattnet når sitt maximum.

Solen drar också i jorden med en kraft, som är beroende av avståndet mellan dem. Effekten är mindre än månens inverkan, och därför kan vi lugnt säga att det är månfaserna som får tidvattnets höjd att variera. Vid nymåne och fullmåne förstärker dragningen från solen och månen varandra, och därför upplever vi tidvattnet som starkast under just dessa faser. Vid ökande och minskande måne motarbetar däremot dragkraften från solen och månen varandra, och därmed blir tidvattnet svagare. Dessa båda fenomen kallas springflod respektive nipflod.

Förutom tidvattnet inverkar även vatten och vind på havets vattenstånd. Kraftig och långvarig vind kan pressa in stora vattenmängder mot kustområdena. Om vindens inpressning av vatten sammanfaller med tidvattnet, kan det ge kraftiga övervämningar som kallas stormflod.

Lær mer om Månen. Les mer om måneformørkelse.

Månens faser styr tidvattnets kraft

Tidvatten uppkommer därför att månen och solen drar i jorden. Tidvattnets höjd är beroende av hur dessa himlakroppar står i förhållande till varandra, eftersom solen förstärker månens inverkan vid fullmåne och nymåne, medan den motverkar effekten, när månen är i avtagande eller i tilltagande.

Springflod uppkommer vid nymåne och fullmåne när dragningen från månen och solen förstärker varandra. Det ger kraftigt tidvatten.

Nipflod uppträder när månen är i avtagande eller i tilltagande. Månen och solen motarbetar varandra och ger mindre tidvattenssvängningar.

Vi guider deg rundt i forskernes fantastiske verden

Få 3 utg. av Illustrert Vitenskap til 79,00. Klikk her.

Les også

Kanskje du er interessert i...

FÅ ILLUSTRERT VITENSKAPS NYHETSBREV

Du får ditt gratis spesialtillegg, Vår Ekstreme Hjerne, til nedlasting straks du har meldt deg på nyhetsbrevet.

Fant du ikke det du lette etter? Søk her: